{"id":121,"date":"2014-09-17T06:54:20","date_gmt":"2014-09-17T06:54:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danamarouf.com\/se\/?p=121"},"modified":"2014-09-17T06:54:20","modified_gmt":"2014-09-17T06:54:20","slug":"tre-kronikor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/artiklar\/tre-kronikor\/","title":{"rendered":"Tre kr\u00f6nikor"},"content":{"rendered":"

\"unnamed\"<\/a>Ibsen och oljan<\/strong><\/p>\n

Efter mer \u00e4n sjuttio \u00e5r ger Norstedts f\u00f6rlag ut en ny utg\u00e5va av Ibsens samlade dramatik i tv\u00e5 p\u00e5kostade volymer. Leif Zern har skrivit en rik introduktion som g\u00f6r volymerna \u00e4n mer angel\u00e4gna. B\u00f6ckerna \u00e4r en guldgruva till alla teaterarbetare, studenter, teatervetare och \u00e4ven teater- och litteraturintresserade. Recensenterna hyllade utg\u00e5vorna och utgivningen \u00e4r en stor teaterh\u00e4ndelse. Nu kommer kritik mot att projektet sponsras av norska oljebolag och det norska n\u00e4ringslivet (SvD 1 oktober).
\nF\u00f6r mig som upplevt hur oljepengar anv\u00e4nts f\u00f6r krigf\u00f6ring och folkmord \u00e4r det viktigt att s\u00e4tta sponsringen i ett annat str\u00e5lkastarljus.
\nI m\u00e5nga \u00e5r, nej i decennier, finansierade den irakiska staten med sitt oljebolag och sitt oljedepartement blodiga krig mot det irakiska folket och grannl\u00e4nderna. Det h\u00e4r h\u00e4nde s\u00e4rskilt under tyrannen Saddam Husseins tid, men ocks\u00e5 f\u00f6re honom. Saddam Hussein anv\u00e4nde h\u00e4lften av oljepengarna till sig sj\u00e4lv och den andra h\u00e4lften till statens krigsmaskin. Han st\u00e4rkte sin maktposition med oljepengar och alla k\u00e4nner till konsekvenserna. Samtidigt var kulturlivet, i synnerhet teaterlivet, censurerat.
\nJag blir bara glad om oljebolagen i Norge satsar mer pengar och resurser p\u00e5 kulturella projekt och sponsring av utgivning av Ibsen och andra f\u00f6rfattare i Skandinavien. Jag tror inte att ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt f\u00f6rlag som Norstedts blir k\u00f6pt av de norska storf\u00f6retagen, \u00e4ven om logotyperna p\u00e5 copyrightsidorna luktar olja. Det \u00e4r bra att utnyttja dessa pengar. Jag r\u00e4knar nu med att Norstedts f\u00f6rlag kompletterar utgivningen med de pj\u00e4ser som saknas!<\/p>\n

I begynnelsen var ordet
\nOrdet formulerar vad vi t\u00e4nker. Att skriva \u00e4r en l\u00e5ng och intensiv process av t\u00e4nkande. T\u00e4nka, skriva och framkalla en bild av sig sj\u00e4lv i v\u00e4rlden. I begynnelsen var ordet, men orden dyker inte upp om man inte t\u00e4nker. Jag har vuxit upp med kurdiska spr\u00e5ket som censurerats, begr\u00e4nsats och varit i st\u00e4ndigt kamp f\u00f6r \u00f6verlevande. Spr\u00e5ket blev under dessa omst\u00e4ndigheter en mask, en symbol och ibland suddiga bilder d\u00e4r skribenten g\u00f6mde sig bakom. Jag b\u00f6rjade tidigt skriva. N\u00e4r jag b\u00f6rjade med teater, p\u00e5 h\u00f6gskolan, gick jag helt \u00f6ver fr\u00e5n kurdiskan till arabiskan. D\u00e5 intr\u00e4ffade en m\u00e4rklig situation; jag kunde inte t\u00e4nka p\u00e5 arabiska. Jag t\u00e4nkte p\u00e5 kurdiska och skrev p\u00e5 arabiska. Orden \u00f6versattes tillsammans med strukturen och meningen. De arabiska orden saknade uppriktighet, insikt och hamnade i en platt, ytlig skala som aldrig gick p\u00e5 djupet. D\u00e4remot var det l\u00e4tt f\u00f6r mig att \u00f6vers\u00e4tta min egen text tillbaka till kurdiska. D\u00e5 upptr\u00e4dde de olika perspektiven och orden fick ett riktigt ansikte.
\nI. D-f\u00f6rest\u00e4llningen, av Rasmus Lindberg, regi Olle T\u00f6rnqvist, som gick p\u00e5 Folkteatern handlar om vad som h\u00e4nder med livet efter trettio \u00e5r. Det \u00e4r en identitetsfr\u00e5ga som jag k\u00e4nner igen mig i. Spr\u00e5ket blir en resa, en identitet d\u00e4r v\u00e5ra karakt\u00e4rer och personligheter utvecklas. Jag kunde aldrig t\u00e4nka mig att jag efter trettio \u00e5r skulle hamna i Sverige och n\u00e5got senare vid Folkteatern i G\u00e4vleborg. Situationen med mitt spr\u00e5k upprepas, men den h\u00e4r g\u00e5ngen fr\u00e5n kurdiska till svenska. \u00c4nnu en g\u00e5ng har ett m\u00e4rkligt f\u00f6rh\u00e5llande uppst\u00e5tt; jag t\u00e4nker ju nu p\u00e5 svenska n\u00e4r jag skriver p\u00e5 svenska. D\u00e4rf\u00f6r blir det sv\u00e5rare och helt annorlunda n\u00e4r jag vill \u00f6vers\u00e4tta till kurdiska. Mitt kurdiska spr\u00e5k i Sverige beh\u00f6ver inte g\u00f6mma sig bakom symboler. Inte min svenska heller f\u00f6r den delen.
\nI.D v\u00e4ckte mycket associationer, teatralt och spr\u00e5kligt. Identitet blir ett s\u00e4rskilt anspr\u00e5k hos mig som m\u00e4nniska och teaterbilden blev en nyckel till identitetens f\u00f6ruts\u00e4ttningar i en komplicerad v\u00e4rld.<\/p>\n

V\u00e4rldsdramatik p\u00e5 kurdiska<\/p>\n

Den kurdiska teaterverksamheten i irakiska Kurdistan b\u00f6rjade p\u00e5 1920-talet, men r\u00f6tterna g\u00e5r betydligt l\u00e4ngre tillbaka i olika kurdiska traditioner och riter. Den f\u00f6rsta teaterpj\u00e4sen skrevs p\u00e5 20-talet. Den kurdiska teatern har p\u00e5verkats av oroligheter, otaliga krig, f\u00f6rtryck mot v\u00e5rt folk och hela instabiliteten i omr\u00e5det. Periodvis tvingades teatern g\u00e5 under jorden och bli en del av kampen f\u00f6r demokrati och frihet. Teatern har alltid haft en stor roll och betydelse, den gav hopp och varit ett f\u00f6nster mot en osynlig horisont. Teatertraditionen byggde tidigare p\u00e5 kurdiska texter och en del \u00f6vers\u00e4ttningar, alltid fr\u00e5n arabiska och persiska.<\/p>\n

Under 1990-talet \u00f6versattes enstaka dramatiker fr\u00e5n andra spr\u00e5k, exempelvis engelska och svenska. \u00d6vers\u00e4ttningen har en viktig funktion f\u00f6r att berika v\u00e5r erfarenhet, v\u00e4rna om v\u00e5r kultur och sj\u00e4lvfallet spr\u00e5ket. F\u00f6r ett par \u00e5r sedan \u00e5kte jag till Kurdistan f\u00f6r att undervisa p\u00e5 universitetet i teater och drama. Svensk dramatik och teater stod i fokus i min undervisning. D\u00e4r etablerades ocks\u00e5 id\u00e9n om att starta en serie med v\u00e4rldsdramatik i \u00f6vers\u00e4ttning. Samtliga \u00f6vers\u00e4ttningar skulle g\u00f6ras fr\u00e5n originalspr\u00e5ket. Aras Press, som \u00e4r ett av de ledande f\u00f6rlagen i irakiska Kurdistan tog f\u00f6rslaget med intresse och allvar. Vi enades om att genomf\u00f6ra denna serie. Vi siktade p\u00e5 att skapa en h\u00f6rnsten f\u00f6r kurdisk teater. N\u00e4r detta \u00e5r lider mot sitt slut har vi gett ut 36 pj\u00e4ser p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r. V\u00e5r vision \u00e4r att ge ut etthundra pj\u00e4ser ur v\u00e4rldsdramatiken. Hittills har vi publicerat ett urval av klassiker till moderna stycken, till exempel Shakespeares Kung Lear och Hamlet, Tjechovs Tre systrar och Strindbergs Sp\u00f6ksonaten, Pelikanen och Ett dr\u00f6mspel. Av Beckett, Slutspel, Nor\u00e9ns Tyst musik, Krig, Under, Modet att d\u00f6da och Peter Weiss moderna klassiker Mordet p\u00e5 Marat.
\nVi har ocks\u00e5 \u00f6versatt Millers En handelsresandes d\u00f6d, Osbornes Se dig om i vrede och Pinters Fastighetssk\u00f6taren.
\nBland de moderna nordiska dramatikerna har vi \u00f6versatt Fosses N\u00e5gon kommer att komma och Peter Rasmussens Om ett \u00f6gonblick. Med projektet vill vi ge en bred synvinkel p\u00e5 olika perioder och stilar inom v\u00e4rldsdramatiken. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet har studenter vid tre universitet, teaterh\u00f6gskolor och teatergrupperna i Kurdistan tillg\u00e5ng till v\u00e4rldsdramatiken. Ett unikt projekt som g\u00f6r teatern tillg\u00e4nglig f\u00f6r betydligt st\u00f6rre grupper \u00e4n tidigare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ibsen och oljan Efter mer \u00e4n sjuttio \u00e5r ger Norstedts f\u00f6rlag ut en ny utg\u00e5va av Ibsens samlade dramatik i tv\u00e5 p\u00e5kostade volymer. Leif Zern har skrivit en rik introduktion som g\u00f6r volymerna \u00e4n mer angel\u00e4gna. B\u00f6ckerna \u00e4r en guldgruva till alla teaterarbetare, studenter, teatervetare och \u00e4ven teater- och litteraturintresserade. Recensenterna hyllade utg\u00e5vorna och utgivningen […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":122,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-121","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121\/revisions\/123"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/122"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}