{"id":118,"date":"2014-09-17T06:45:17","date_gmt":"2014-09-17T06:45:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danamarouf.com\/se\/?p=118"},"modified":"2014-09-30T18:36:34","modified_gmt":"2014-09-30T18:36:34","slug":"masen-pa-elverket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/artiklar\/masen-pa-elverket\/","title":{"rendered":"M\u00e5sen p\u00e5 Elverket"},"content":{"rendered":"

\"10708462_10204055784848405_1750262855_n\"<\/a>\u201dJag har ju skrivit ner det, allt st\u00e5r ju d\u00e4r\u201d<\/strong><\/p>\n

Det var i Bagdad som jag s\u00e5g M\u00e5sen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i mitt liv. Det var b\u00f6rjan av \u00e5ttiotalet och pj\u00e4sen spelades p\u00e5 arabiska, ett spr\u00e5k som tvingats p\u00e5 mig. Jag beh\u00e4rskade inte spr\u00e5ket tillr\u00e4ckligt bra p\u00e5 den tiden. F\u00f6rest\u00e4llningen var vacker, visuell och experimentell. Det var en tragedi, inte komedi som Tjechov kallat den. Jag blev totalt tagen av den bildm\u00e4ssiga formen och det rika inneh\u00e5llet.
\nSedan studenttiden har Tjechov intresserat mig och imponerat p\u00e5 mig. Hans teater ligger n\u00e4ra livet p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt; den \u00e4r mycket jordn\u00e4ra. Tjechov \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng enkel och djup.<\/p>\n

N\u00e4r var jag student p\u00e5 teater h\u00f6gskolan i Bagdad p\u00e5 80-talet l\u00e4ste vi Tjechov liksom Strindberg. Vi spelade ocks\u00e5 deras pj\u00e4ser. P\u00e5 den tiden var jag k\u00e4r i Sonja, huvudkarakt\u00e4ren i Morbror Vanja: Sonja var inte vacker, men arbetade oupph\u00f6rligt. Hon \u00e4r k\u00e4r, febrigt k\u00e4r, i l\u00e4karen Astrov, men Astrov \u00e4lskar Jelena professors hustru. F\u00f6r min del var jag riktigt k\u00e4r i Sonja! Jag tyckte synd om henne och t\u00e4nkte p\u00e5 henne. Sj\u00e4lv var jag ensam och hade inte funnit den verkliga k\u00e4rleken \u00e4nnu.<\/p>\n

Senare n\u00e4r hade jag genomgick en stor livskris som berodde p\u00e5 en olycklig ungdomsk\u00e4rlek gick mina tankar till Nina i M\u00e5sen. Min f\u00f6rsta flickv\u00e4n gjorde slut och jag j\u00e4mf\u00f6rde henne med rollkarakt\u00e4ren Nina. Det fanns likheter, min flickv\u00e4n var en omtalad, ung, vacker och p\u00e5 v\u00e4g att bli sk\u00e5despelerska.<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r senare, efter teaterh\u00f6gskolan, s\u00e5g jag M\u00e5sen f\u00f6r andra g\u00e5ngen. Denna g\u00e5ng spelades pj\u00e4sen p\u00e5 kurdiska i min hemstad Suleimania i irakiska Kurdistan. Min stora k\u00e4rlek och samtidigt min f\u00f6re detta flickv\u00e4n var nu mitt uppe i karri\u00e4ren som sk\u00e5despelerska och hade rollen som Nina. Hon var lysande och passade perfekt till rollen. Det var en pl\u00e5gsam f\u00f6rest\u00e4llning f\u00f6r mig. Jag var ledsen att se henne p\u00e5 scenen. Jag \u00e4lskade min Nina fortfarande.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 90-talet s\u00e5g jag M\u00e5sen igen, men den h\u00e4r g\u00e5ngen i Moskva, i Tjechovs land och naturligtvis p\u00e5 ryska. Jag kunde inte ryska spr\u00e5ket men jag k\u00e4nde ju mycket v\u00e4l till pj\u00e4sen och f\u00f6rstod allt, \u00e4ven vad sk\u00e5despelarna sa. Sen dess har jag sett M\u00e5sen i otaliga upps\u00e4ttningar h\u00e4r i Sverige och p\u00e5 olika spr\u00e5k i en rad olika l\u00e4nder i Europa. Och har jag l\u00e4st pj\u00e4sen M\u00e5sen s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger. Varje g\u00e5ng hittar man nya aspekter och nya saker.<\/p>\n

Vad handlar M\u00e5sen om egentligen? Jo, den handlar om de st\u00e4ndiga, eviga och aktuella \u00e4mnena: k\u00e4rleken, separationen, \u00e5lderdomen, kampen mellan generationerna, ber\u00f6mmelsen, teatern och litteraturen. Dr\u00f6mmen om att blir sk\u00e5despelare, dr\u00f6mmen om att blir f\u00f6rfattare och dr\u00f6mmen om att blir ber\u00f6md. \u201dJag har ju skrivit ner det, allt st\u00e5r ju d\u00e4r.\u201d S\u00e5 s\u00e4ger Tjechov sj\u00e4lv om M\u00e5sen.
\nMasja \u00e4lskar Konstantin, Konstantin \u00e4lskar Nina och Nina faller f\u00f6r f\u00f6rfattaren Trigorin. Alla \u00e4lskar och alla blir k\u00e4ra i fel person.<\/p>\n

N\u00e4r vi inledde repetitionsarbetet i b\u00f6rjan av augusti trodde jag att jag kunde pj\u00e4sen utan och innan. Men nu uppt\u00e4cker jag nya sidor hos karakt\u00e4rerna, deras relationer, den dolda sexualiteten, lidande, gl\u00e4dje och den o\u00e4ndliga k\u00e4rleken. Dessa m\u00e4nniskor har den totala n\u00e4rvaron till och med n\u00e4r de inte p\u00e5 scenen. De \u00e4r d\u00e4r hela tiden och bejakar deras \u00f6de. Det \u00e4r M\u00e5sen och \u201dallt st\u00e5r ju d\u00e4r\u201d.<\/p>\n

\u00c5h, denna magiska sj\u00f6!<\/p>\n

Mitt f\u00f6rsta m\u00f6te med Teater Galeasen \u00e4gde rum 1995 n\u00e4r jag s\u00e5g Soporna, staden och d\u00f6den. Det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag s\u00e5g en fri teatergrupp i Sverige. Vilket fantastiskt m\u00f6te! Jag minns fortfarande den starka formen och det rika inneh\u00e5llet. Flera av sk\u00e5despelarna som jag s\u00e5g d\u00e5 \u00e4r idag med i M\u00e5sen. Allt sedan mitt f\u00f6rsta m\u00f6te med Galeasen har teatern funnits n\u00e4ra mitt hj\u00e4rta och varit en av de absolut mest intressanta teatrarna f\u00f6r mig. Jag har sett allt de har spelat och har skrivit om f\u00f6rest\u00e4llningarna i kurdiska tidningar.<\/p>\n

M\u00e5nga av Sveriges regiss\u00f6rer och sk\u00e5despelare skolades p\u00e5 Teater Galeasen, i Torpedverkstan p\u00e5 Skeppsholmen under \u00e5ttiotalet. Bland dom finns Richard G\u00fcnther, Ingela Olsson, Mats Flink, Mikael Persbrandt, Leif Andr\u00e9e och Stefan Larsson. Galeasen har varit en skola, en fabrik eller en plats d\u00e4r dessa konstn\u00e4rer ost\u00f6rt kunde experimentera, skapa och g\u00f6ra teater med stort T. Scenen, estetiken, sk\u00e5despelarkonsten och regivisionen \u00e4r en teaterupplevelse. Galeasen bidrog med den moderna, experimentella och den fysiska teatern i svensk teaterhistoria. Teater Galeasen \u00f6verlevde den sv\u00e5ra ekonomiska situationen p\u00e5 90-talet som drabbade m\u00e5nga fria grupper. De tvingades l\u00e4gga ner sin verksamhet, men Galeasen klarade sig.<\/p>\n

I dag arbetar m\u00e5nga av dessa tunga namn p\u00e5 olika institutionsteatrar. \u00c4nd\u00e5 har de inte \u00f6vergivit Galeasen utan \u00e5terkommer dit. Jag tycker mig se hur sk\u00e5despelarna fylls av friska impulser n\u00e4r de jobbar p\u00e5 Galeasen. D\u00e4r verkar finnas n\u00e5got som institutionsteatrarna inte kan erbjuda, trots sina resurser.<\/p>\n

Nu samarbetar n\u00e5gra av Galeasens sk\u00e5despelare med Dramatens i f\u00f6rest\u00e4llningen M\u00e5sen. Det \u00e4r en annorlunda M\u00e5sen som vi ska se! Tjechov inspirerades av Henrik Ibsens Vildanden och skapade en liknande symbolik med en m\u00e5s. Karakt\u00e4ren Konstantin skapades utifr\u00e5n impulserna fr\u00e5n de franska symbolisterna. Det f\u00f6rekommer citat fr\u00e5n Hamlet samtidigt som pj\u00e4sens komik har sina r\u00f6tter hos Moli\u00e8re. M\u00e5sen utg\u00f6r en brytpunkt i modern dramatik.<\/p>\n

Tre generationer arbetar i en och samma anda; de \u00e4ldre generationerna fr\u00e5n Dramaten med Jan Malmsj\u00f6, Marie G\u00f6ranzon, Anita Wall och Johan Lindell. Stefan Larsson, Ingela Olsson, Mikael Persbrandt och Mats Flink har sina r\u00f6tter hos Galeasen och \u00e4r den andra generationen. Ellen Mattsson som spelar Nina och Henrik Svalander som spelar Konstantin \u00e4r den unga, tredje generationen. Alla dessa generationer med sina dr\u00f6mmar, hopp, k\u00e4rlek och lidande samlas vid sj\u00f6n. \u201d\u00c5h, denna magiska sj\u00f6!\u201d som l\u00e4karen Dorn s\u00e4ger.<\/p>\n

Det \u00e4r sp\u00e4nnande och intressant att se hur M\u00e5sen v\u00e4xer fram och karakt\u00e4rerna tar form med v\u00e5ra sk\u00e5despelare. Det uppst\u00e5r en hel del lustiga situationer under repetitionsarbetet. H\u00e4romdagen repeterade vi f\u00f6rsta akten d\u00e4r Nina vill \u00e5ka hem efter den misslyckade teaterf\u00f6rest\u00e4llningen. Arkadinas replik \u00e4r \u201dN\u00e5gon borde f\u00f6lja er hem lilla v\u00e4n\u201d. Det f\u00e5r hela \u201dgubbg\u00e4nget\u201d av sk\u00e5disar att snabbt improvisera en liten situation och springer efter Nina f\u00f6r att hon ska f\u00e5 s\u00e4llskap hem. Maria som spelar Arkadina skrattar \u00e5t komiken, liksom Ellen som Nina.<\/p>\n

Dramaten\/Galeasen g\u00f6r M\u00e5sen p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt. M\u00e5nga skulle nog s\u00e4ga att M\u00e5sen \u00e4r en tragedi, men faktum \u00e4r att Tjechov betonade att han skrivit en komedi. Vi vet att Tjechov blev osams med m\u00e4sterregiss\u00f6ren Stanislavskij som gjorde M\u00e5sen till en tragedi. H\u00e4r ligger utmaningen! Vi unders\u00f6ker tystnaden, musikaliteten och tragiken f\u00f6r att lyfta fram den komedi som Tjechov pratade om. Vi skrattar som bara den!<\/p>\n

Allt h\u00e4nder vid sj\u00f6n. \u00c5h, denna magiska sj\u00f6!<\/strong><\/p>\n

\n

Dana Marouf
\nregiassistent<\/p>\n<\/blockquote>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dJag har ju skrivit ner det, allt st\u00e5r ju d\u00e4r\u201d Det var i Bagdad som jag s\u00e5g M\u00e5sen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i mitt liv. Det var b\u00f6rjan av \u00e5ttiotalet och pj\u00e4sen spelades p\u00e5 arabiska, ett spr\u00e5k som tvingats p\u00e5 mig.…<\/p>\n

L\u00e4s mer →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":125,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[4],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/118"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=118"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":127,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/118\/revisions\/127"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danamarouf.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}